Resedagbok från Riva del Garda

Vi har länge väntat på att få åka hit och äntligen är vi på väg. Ryan air flyger direkt till Bergamo och är man ute i god tid kan man verkligen fynda Vi flög tur och retur hela familjen för 5000kr. Jag tycker flygplatser är rätt jobbiga med alla passkontroller och annat fix men att åka med handbagage och checka in digitalt gör allt så mycket smidigare. Boardingpassen på telefonen och smart packat och så är man igenom alla kontroller på noll time. Flygresan tar lite över två timmar och vi hade även tur som fick se Gardasjön från luften. Det bästa med att resa lätt är att slippa stå och vänta på sitt bagage efter landning. Här kunde vi lätt glida igenom flygplatsen ut till vår hyrbil och var snabbt i väg till vår destination.

I och med att vi nu kan surfa och ringa som hemma är det bara att ratta in gpsen och följa efter utan att veckla upp stora kartor eller behöva köra fel hundra gånger. Men man ska vara medveten om att det är dyrt att köra på det Italienskamorotvägarna, så vill man hålla i plånboken kan det vara bra att välja avgiftsfria vägar. Efter 2 timmar var vi framme vid vår lägenhet där hyresvärden Rosanna varmt tog emot oss. Hon var guld värd och som en öppen bok berättade hon om allt vackert och alla sevärdheter. Vi fick tips på restauranger och utpekat var saker och ting låg. Riva del Garda är en turistort van vid turister och det kryllar av B&B, hotell m.m. utan att det blir osmakligt. Utanför turistbyrån finns en stor skärm som visar lediga boenden som hjälp för de som inte bokat boende eller korsade staden sent. En imponerade service.

När vi stadgat oss tog vi en härlig promenad längs strandpromenaden in mot gamla stan och de varma vindarna tinade upp våra svenska kalla kroppar. I den gamla delen av Riva del Garda är det ett myller av restauranger, gatumusikanter och italienska glasscaféer. Här kan man strosa i pittoreska små gränder och underhållas på de två större torgen.

Nästa dag gjorde vi vår första vandring upp till Kapellet Santa Barbra en vandring som börjar ifrån gamla stan och går sedan lodrätt upp på slingande stigar med magnifik utsikt över Riva del Garda. Halvvägs ligger en restaurang i gamla ruiner av ett gammalt fort som heter Bastione hit kan du även gå kvällstid då vägen är upplyst och stenlagd. Den turen är inte lika brant och tar ca 20 min att gå uppför. Men vi fortsatte hela vägen upp till Santa Barbra som tog ca 2 timmar att nå. En tuff vandring i värmen men helt klart värt sin utsikt över staden. Härifrån om du har klätterutrustning finns det möjlighet att välja flera olika loper tillbaka via så kallade via Ferrata. Via Ferrata är klätterleder utmärkta som plustecken på vandringsleder. Dessa kan du endast gå om du alltså har klätterutrustning och jag skulle verkligen inte rekommendera att prova utan. Här är det högt och galna branter ner.

Efter en sådan tur var det fantastiskt skönt att kyla ner sig i det klara friska vattnet i Garda sjön. Sjön är nog där de flesta håller hus här var det fullt med badande turister, miljoner vindsurfare och mängder som seglade alla världens olika båtar. Badplatserna var välordnade med fina rena stenstränder så badskor är att föredra för den känslige. Det fanns även avspärrningar i vattnet så inte någon vilsen vindsurfare skulle segla fel. Vattentemperaturen under vår vistelse pendlade mellan 18-23 grader och med en lufttemperatur på 35-38 grader svalkade det ett dopp rejält.

Etapp 2 som även denna fick göras tidigt på morgonen innan värmen slog till med kraft senare på dagen begav sig till grannbyn Torbole som förövrigt man lätt går till via strandpromenaden och är ett populärt tillhåll för morgonjoggare. Men vi tog bilen upp till Parco delle Busatte där det finns BMX bana, höghöjdsbana och teknikbanor för MTB. Här börjar också en spektakulär vandring som sträcker sig ut efter bergsväggen både via snirkliga trappor men även på fin stig. Turen Sentierno Busatte- Tempesta har bara 220 höjdmeter men du får fantastisk panoramautsikt över sjön och byarna runt om. Skulle man bli väldigt trött efter halva vägen kan man ta en smal stig ner till byn Tempesta för att åka buss tillbaka men då missar man också den högsta punkten och den bästa utsikten i lopen tillbaka.

På eftermiddagen fortsatte vi i bil för att äta äkta italiensk pasta i den pittoreska byn Limone. Limone som man hör på namnet är känt för sina citronodlingar och i varje gathörn kan du köpa citornprodukter av alla de slag, allt från tvål till Limoncello. Missa inte att gå lite vilse i de smala gränderna med en italiensk glass i handen. Här finns det gott om smultronställen.

Etapp 3 blev en av höjdpunkterna om inte den bästa på resan. Vi gick pirriga ner på byn för att hyra klätterutrustning ca 600 kr för en hel dag. Hoppade in i bilen och undrade vad vi höll på med då ingen av oss har någon erfarenhet av att klättra. Men enligt den vana italienaren var det inga problem att gå den turen vi hade valt utan erfarenhet. Du går alltså själv utan guide och hans sista ord var ”Glöm inte att säkra er”, hum nä det ska vi komma i håg. Väl framme vid Faratta Rio Sallagoni var vi spända av förväntan och förberedda på en lång promenad innan klättringen men det visade sig att leden började 100m ifrån parkeringen. Bakom ett buskage fanns ingången till den magnifika ravinen och så fort du steg in förvandlades den torra varma luften till regnskogsklimat. Bergsväggarna var säkert hundra meter höga på var sin sida men själva ravinen bara 15-20 m bred på det bredaste stället och miljön taget ur vilken Indiana Jones fil som helst. Mitt i ravinen forsade en smal bäck som vid flera tillfällen förvandlades till imponerande vattenfall längs vägen. Klättringen var egentligen inte så svår då du hade en vajer att säkra dig i och fina steg att gå på men vid några tillfällen lutade bergsväggen utåt och det pirrade ordentligt i magen. Lika så pirrade det när man via vajerbroar skulle ta sig över bäcken 20 m upp i luften. Ravinen är bara 2,5 km men den tog lite över två timmar att klättra. Ett minne för livet och att få göra det tillsammans med familjen var enormt häftigt.

Dagen avslutades på vårt blivande favoritställe, en roof top bar på hotell Kristall. Här fanns den godaste Limoncellon och bästa drinkarna. Här gjorde de även fantastiska alkoholfria drinkar.

Etapp fyra belv solo då tonåringarna behövde en vilodag. Jag valde att ta en populär MTB och vandringsled som heter Ponale. Detta är en historisk väg och det finns mycket att läsa för den som hinner stanna och titta på alla skyltar. Själv tog jag det som ett långpass men kunde inte hålla fingrarna borta från kameran då utsikten återigen imponerade. Vägen går ut med sjön och jobbar sig ständigt uppåt. Här behöver du aldrig känna dig ensam för detta är en väldigt populär led som lockar allt ifrån morgonpigga till de som kommer upp lite senare. Det är absolut inte den vackraste leden men som löptur helt klart något att bita i.

När jag väl kom tillbaka till lägenheten hade även tonåringarna blivit rastlösa så vi packade in badkläder och begav oss till Lago Ledro en fantastisk fin sjö omgiven av Sound of music toppar. Vattnet här är kristallklart och mycket behagligare än i Garda sjön Här kan du också hitta små vikar där du är andelens själv. Eller så väljer du de mer turistiga stränderna som finns. Vi tyckte det var härligt att dela vik med en nakenbadande tysk familj men barnen höll inte riktigt med, kan i och för sig förstå varför.

Efter en dags vila begav vi oss ut på nästa etapp för att leta dinosauriespår ute i måndalen eller på italienska Le valli della luna. Här är landskapet precis som det låter kargt och månlikt skapat av att en bergsvägg kollapsat. Här skulle då alltså det finnas fotavtryck av dinosaurier. Det motiverade i alla fall barnen så mycket att det inte var några problem att vandra i denna stenöknen trots 38 grader. Vi hittade spåren men jag är skeptiskt och vi tyckte vandringen var så där tills vi vek av hemåt och passerade både bevattningskanaler och vinlundar. Vi var rätt tagna av värmen och bilens AC gjorde att vi bestämde oss för att ta en liten sen väg hem. Vi körde norr ut för hopp om att den sjön i närheten skulle vara lika fantastisk som gårdagen men tyvärr var denna sjö mer full av slam en något annat. Vidare hemåt sladdade vi in på en motocrossbana och vår motrorintresserade pappa i familjen var eld och lågor. Tydligen hade vi hamnat på en anrik VM bana. Otippat åt vi vår absolut bästa måltid här, ost med hemlagad pasta. Italienarna kan verkligen trolla med få ingredienser, den var helt fantastisk.

Sista dagen hade vi bokat Cannoyning något jag länge velat göra och så hade dottern bara ett önskemål på resan och det var att få gå under ett vattenfall. Så för att vara på den säkra sidan hade vi alltså bokat detta äventyr. Vi bokade av Live outdoor life som drivs av ett jättemysigt par. Antonio är erfaren bergsguide och hans fru pratar sex språk flytande och har järnkoll på säkerheten i gruppen. Cannoyning är en guidad vandring genom en smal och grund flod, där man tar sig fram genom att bli nerfirad i höga vattenfall, får hoppa ner i vatttenfallsdammar och åka kana där berget slipats likt vattenruschkanor. Vi åkte upp till riva Nero via företagets minibuss och plockade upp andra sällskap på vägen. När alla andra var barnfamiljer med små barn undrade vi verkligen om vi bokat rätt tur men det skulle visa sig att de bara skulle gå halva turen där det var lite lugnare. Väl framme fick vi tilldelat oss neoprenstrumpor, våtdräkt, hjälm och klättersele. Sedan var det en brant promenad på en halvtimma fram till ravinen/canoyoningen. Ett litet familjekort i första vattenfallet och ingen viste vad som väntade. Tio meter in på vandringen kom den första utmaningen. Ett hopp på ca sju-tio meter ner i en liten vattenfallsdamm. Guiden instruerade och räknade ner men för att man inte skulle ångra sig fick man även en liten hjälpande hand i ryggen. Adrenalinet sprutade redan från start och vi hade så fantastiskt kul. Omgivningen var tagen som ur en saga där näcken satt och spelade och älvorna dansade i vattenfallen. Vissa fall var så höga att vi inte kunde hoppa utan blev då nerfirade i våra klätterselar. Om veckans tidigare klättring var häftig så var detta en blandning mellan nära döden upplevelse och eufori. Det var en så stark upplevelse och så många överraskningsmoment att barnen somnade innan vi var ute från parkeringen på väg hem. Har du inte gjort detta innan och gillar fartfyllda äventyr så skriv upp detta på din att göra lista NU!

Vi hade höga förväntningar när vi åkte till Riva del Garda men vi åkte här ifrån med ett stort leende på läpparna och en längtan att stanna kvar längre. Riva del Garda överträffade våra förväntningar trots att vi bara var där och skrapade på ytan för här finns så otroligt mycket mer att upptäcka om man gillar en aktiv semester.

Mer bilder hittar du här