Åstol runt 2017
Nu är sommaren igång på riktigt och så även tävlandet. Säsongen har startat bra och i tidigare inlägg kan ni läsa om bla Borås swimrun samt Bockstenens swimrun. Jag medverkade även i SM i openwater i Borås 3000m och lyckades vinna SM guld i 35-39 klassen och kom in som totalt andra dam. Jag är framförallt nöjd med min tid och känslan under det loppet och förundrades över hur svårt det var att navigera i ån som vi simmade i. Bansträckningen var lagd på tre varv i Viskan som rinner mitt igenom centrala Borås så det var fullt med publik hela vägen som peppade enormt.
Så när jag hoppade i vattnet på Åstolrunt i Lördags hade jag bra självförtroende, trots att jag viste att det skulle bli en stökig simning bitvis i det vågiga vattnet. Jag avskyr att hetsa i starten och framförallt så tycker jag det är jobbigt med alla slag och knuffar man får i en masstart, i Åstol var vi 200 startande. Så därför valde jag att lägga mig längst fram till höger. Det skulle innebära lite längre simsträcka men fortare fritt vatten som för mig ger större fördel. Nedan ser du en liten skiss på hur man taktiskt kan tänka kring en masstart.
Så utgå från din simstil och kapacitet när du väljer var du ställer dig på startlinjen och var ödmjuk. Det är inte kul att bli översimmad eller för den delen simma över någon.
Jag kom i väg bra och min plan om fritt vatten fungerade väl. Jag hamnade i andra klungan och kunde sedan ta det i min takt för att jaga i kapp täten. Det gick rätt höga vågor och jag kände att min vågsimning inte var den bästa. Man blir bra på det man tränar och för att bli en bra vågsimmare måste man ge sig ut i ruskväder. Så solskenssimmare som jag är var det bara at försöka bita ihop. Vattnet var kristallklart och under oss vajade sjögräset i kapp med vågorna en och annan hotfull brännmanet fick pulsen att öka men jag lyckades navigera förbi.
När vi vände runt så vi hade den fina vattenrutschkanan på vår högra sida blev det riktigt stökigt och jag fick både en och tre kallsupar. Slog av lite på tempot och försökte återfå lugnet och fokuserade på tekniken som hjälpte. Tillslut kom vi runt öns andra sida och fick vågorna med oss. Härligt! Nu var det bara att hitta en bra längd och tajming i simtagen för att nyttja vågornas ”medvind”. Upp ur vattnet som totalt femma och lagom ansträngd. Trots att tävlingen totalt var relativt kort gäller det att disponera krafterna rätt och spara till löpningen.
Adrenalinfylld växling och smak av triathlonväxling som jag tycker är så kul men vi slapp cykeln och gav oss ut på löpningen direkt. Tjohoo! Det var ca 8 km löpning uppdelat på tre varv så det gällde att direkt komma upp i tempo. Jag blev förvånad över hur mina ben svarade med lätthet. Swimrunintervallerna har gett resultat! Jag kom snabbt in i ett tempo jag kunde hålla utan att gå allt för mycket på rött. Vi snirklade oss igenom de smala gränderna med pittoreska skärgårdshus som skugga innan vi kom ut på knöliga berghällar för att återigen snirkla oss tillbaka in mot varvning. Jag såg några tjejer vid varvningen men viste inte om de var ute på sitt första eller andra varv. Vissa såg riktigt snabba ut så jag försökte öka ytterligare. Tävlingshornen växte ut och jag fick reda på att jag låg totalt fyra av alla som gav ytterligare energi. Publiken var enorm och tävlingen välordnad, familjär och otroligt vacker.
Armarna upp i luften och jätteglad att få korsa mållinjen som första dam.
Denna tävlingen är absolut en höjdare och Åstol en pärla i sommarsverige.
Kvällen avslutades tillsammans med min syster på Åstol rökeri innan jag lade huvudet på kudden i deras ur mysiga båt. Tack Åstol jag kommer gärna igen.
